Ninelin ♥ We remember moments

Jag känner mig privilegierad och lycklig. 

Denna sommar har varit fantastisk på alla tänkbara sätt. 
Haft en fin sommar med min familj och vänner. 

 Känner mig tillfreds med allt jag gjort och fått till. 
Mitt nya hem i solen. 
Det har varit mycket jobb men resultatet är väldigt fint. 
Tyvärr är inte allt helt ok än, med avslut med byggare och arbete. 
Det gnager lite i mig, även om jag mestadels slår bort känslan. 

 Jag mår mycket bättre i värmen. 
Min stryktåliga kropp får lite återhämtning. 

 Jag lider i det tysta med min ständiga smärta och begränsning.  
Ledsen över att behöva ha en kropp som oavbrutet skriker ”nej, orkar inte mer”. 

 Funderar över hur jag skulle må om jag slutade arbeta helt ibland. 
Kroppen skulle må så mycket bättre. Men huvudet då? Den stimulans arbetet för det mesta ger mig. 
Ekonomin, som skulle falla som ett korthus.  

 Balansgången är skör. 

 Mitt huvud vill alltid mer än kroppen. 
Min levnadsglädje styr hela mig. Skrattet som bubblar inombords. Glädjen över det jag har. 

 Det är många gånger tufft att vara ensamstående förälder. 
I vårt fall finns inte ens den andra i livet. 

 Men de ger mig också så mycket mina älskade barn. 
Jag har de finaste av dem alla. Alla fyra. 
Känner mig stolt över att fått vara delaktig att lägga den grund de står på. 

 Livet tuffar på. Jag försöker ta vara på varje dag. Självklart inkluderar det en mängd måsten och vardagsting.
Men det är viktigt att njuta under resans gång och ge sig själv nödvändig vila. 

Solens strålar har väckt mig varje morgon. Har sakta öppnat ögonen och tittat på den blå himlen och palmerna.
Leendet spricker upp. Vaken. I mitt hem. Med min familj.