/ Allmänt / Barn /

Det som inte får hända

Att vara mamma är inte alltid helt enkelt, och kanske speciellt att vara tonårsmamma. 
 
Man släpper på tyglarna och de måste börja ta mer ansvar som vuxna. 
Men samtidigt är de fortfarande barn. 
 
Jag var ganska sträng under våren, i dessa corona-tider, men eftersom skolan startade upp i sina lokaler
efter sommarlovet så tyckte jag att de kunde fortsätta umgås med vänner även på fritiden.
Det har varit lite som att släppa ut korna på grönbete. 
 
Det jag har förmedlat som är viktigt är att ha kommunikation, ha sällskap eller sova över om det behövs.
Naturligtvis åker jag även och hämtar och möter upp. 
 
I helgen hände det som inte får hända. 
Sonen åkte hemåt tillsammans med några vänner. De kliver av tunnelbanan och vid utgången finns ett tjugotal personer. 
Sonen och kompisarna viker av och på vägen står en elsparkcykel som han ställer sig på. 
Då kommer en av dessa andra killar och trycker upp sonen mot väggen. 
Sonen svarar med ”Hey Bro” och släpps då. Han kan fortsätta efter sina vänner. 
Plötsligt kommer en av de andra killarna efter och slår undan benen på sonen och trycker ner honom mot marken,
samtidigt som det kommer ytterligare flera killar och sparkar honom i magen och på huvudet. 
Innan det håller på att gå riktigt illa, kommer en av hans vänner till undsättning och gänget lägger benen på ryggen. 
Mörkhyade killar som flertalet bar bandanas framför ansiktet. 
 
Sonen har ont i huvudet och i kroppen, men är ok ändå, tack och lov.